Jag har slarvat en hel del med bloggen senate veckorna. Men jag skyller på att jag har börjat på praktik och jobbar numera 40 timmar i veckan. Då finns det inte tid för allt ;-)


Tänkte skriva några rader om hur det gick i Billingens långlopp.

När vi (Mikaela va med och hejade =)) kom till Skövde va det ungefär en timme kvar till start. Så det fanns gott om tid att hämta ut nummerlapp och lägga ut skidorna. När det va fem minuter kvar till start spännde jag på mig skidorna och va riktigt laddad för att köra 42 km skidor. Hade inte lagt up någon speciell taktik, men tänkte öppna lugnt för att sen öka när/om allt kändes bra. Nu blev det inte riktigt så, för när startskottet smällde av så blev alla riktigt stressade och ville fram till varje pris. Efter 200 meter (?) gick spåren (vet inte hur många men iaf 10) ihop till två stycken. Och då blev det totaltstopp ala vasaloppet! Folk omkring mig svor och klev på andras skidor. Folk va stressade och det smittades av sig på mig. Så tyvärr drogs jag med i ett för högt tempo när det väl släppte. När det va två-tre km kvar på första av fyra varv så la jag mig i rygg på en klubbkamrat och sänkte tempot för att få ner pulsen något. Och när varvningen kom så kändes det hyfsat trots att jag rusat första 10 km. Tog två muggar sportdryck och kröde vidare. Efter 4-5 km på andra varvet började magen spöka och dagen va förstörd. Va nära att bryta efter två varv men bestämde mig att fortsätta för att få ett bra träningspass. Sista varvet jag riktigt trött mentalt men även fysiskt. Gick i mål på 3:21 som räckte till startled 8 på vasaloppet så det va ju inte helt värdelöst med mina mått mätt. Nästa år blir mitt skidår!

 

Tack Mikaela för att du följde med och stöttade mig, ditt påhejande vid varvningarna gjorde att jag orkade fortsätta. Med dig på plats i Kalmar kan jag ju inte misslyckas =)


// Kalle